Jag tror man måste stanna upp lite nu och då i livet. För att få lite distans, om inte annat till sig själv. Tänka till lite, inte ta sig själv på allt för stort allvar.

Om man inte gör detta tror jag det är lätt att förblindas av sitt eget liv, att man glömmer att världen består inte enbart av mig och det jag tycker.

Man glömmer att ens liv består av andra människor och andras åsikter bland annat. Att det finns människor mitt bland oss som inte tycker samma sak som jag.

Man tappar bort den där förmågan att se mångfalden här i världen. Och gör man det kan det bli en trist framtid man går till mötes. Man kan till och med tappa bort sig själv.

Så stanna upp på din promenad genom livet, sätt dig på den där stubben och tänk efter. Vem är jag ? Hur vill jag leva ? Kan jag göra något som får någon annan att må bättre ? Hur bemöter jag mina medmänniskor ? Det finns mycket att reflektera över när man väl kommer igång. Och det finns ingen bättre plats än ute i naturen att göra detta på. 

Kram till er alla !

Vi ses