Vaknade tidigt, som vanligt. Kvart i sex vaknade jag. Maken och hans vuxna dotter var då i full färd med att komma sig iväg på älgjakten. Andra delen av jakten startade ju egentligen den 10 oktober. Men dom jagar enbart helgerna.

Själv njuter jag av den tidiga morgonen tillsammans med en kopp kaffe. Kikar ut genom köksfönstret ut över vackra Tavelsjön. Fotot ovan är taget från tomten :)

Det ljusnar nu allt mera.....när jag steg upp var det kolsvart. Jag älskar att sitta ensam vid köksfönstret en tidig morgon med min kaffekopp. Bara känna att jag finns till. Ge tankarna lite fritt spelrum, liksom. 

Veta att familjen sover i sina sängar och snart kommer upp. Barnen tassar upp, sängvarma och man får en morgonkram. Vilken lycka !

När jag tittar ut genom köksfönstret känner jag att jag saknar ingenting just nu. Jag har en underbar äkta hälft, två underbara barn och ett hem som jag trivs med. Kan man önska sig mer ?

Pengar - jodå dessa är väl rätt bra att ha.....men lycka kan man inte köpa. Jag har så vi klarar oss, vi har mat på bordet och kläder på kroppen. Det går runt. Jag kan ge mina barn det mesta dom vill ha, även om dom får vänta på en del saker. Jag kan skaffa det jag vill ha, även om jag måste spara innan.

Bor sagolikt härligt intill vackra Tavelsjön. Man kliver rakt ut i spenaten, så vill jag ha det. Ingen asfalt, grönt gräs, vatten och grusväg. Visst, vägen är dålig ibland......men kan man inte klara den biten ska man inte bo på landet !

Även jag drabbas av små olyckor, det är detta som formar den man är. Man ska prövas här i livet. Man kommer stärkt ut ur det svåra, oftast ! Hur skulle man vara om man aldrig stött på någon motgång tro ? Skulle man kunna vara ödmjuk då ? Jag tror inte det.....jag tror man måste prövas ibland för att kunna behålla en ödmjukhet inför livet.

Vi ses