En ny dag har startat.

Lugn natt har det varit och jag har kunnat sova riktigt bra.

Har just haft samtal med SSK på Almagården nu när mamma är tillbaka på boendet.

Mamma är nöjd med att vara tillbaka till sin vana miljö.

Nu kan dom enbart göra allt som går för att hon ska ha det så bra som möjlig, den tid hon har kvar.

Hon har nått fram till vad vi kallar en brytpunkt, där det inte finns något som kan göra henne bättre men man kan göra en hel del för att hennes tid ska bli så bra som möjligt.

Hon har själv bett dom att inte skicka in henne till sjukhuset om hon blir dålig igen. Hon känner själv att det helt enkelt inte gör det bättre snarare tvärt om.

Så detta betyder att om hon blir sämre sätts starka smärtstillande in och medicin mot rosslighet och illamående. Allt för att lindra hennes lidande.

Hädanefter handlar det sålunda om god omvårdnad till 100 % !      

Jag har också fått erbjudande om ett brytpunktssamtal med läkaren på boendet.

Men just nu känns det inte som om det behövs, jag vet hur läget är. Och det gör naturligtvis väldigt ont i hjärtat.

Något som inte går att komma undan, kallas livet eller hur ?

Samtidigt vet jag ju hur fruktansvärt mamma fått kämpa de sista åren. Har ju varit delaktig i hela hennes långa resa som startade redan för 16 år sedan. Och jag respekterar hennes eget beslut i detta fallet, förstår att hon börjar bli trött och sliten.

Men man kan aldrig förbereda sig en sån här gång. Så är det. Nu får vi alla ta en dag i taget.

Det är inte frågan om just nu utan frågan är när !

Ni får ha en fortsatt bra dag allihopa. Själv ska jag jobba ikväll.

Vi ses en annan dag hoppas jag !

 

Spanaren

18 mars 2014 12:07

Varför vägra detta samtal ... det förstår jag inte?!?! Även om Du förstår ... förstår din kropp det också?!?!

Varför väntar de så länge med att ge smärtlindring?!?! Minns min egen mamma och de sa att det går fort om vi sätter in en smärtpump. För min mamma fanns det bara en väg och om det tog en vecka eller tre ... vad spelar det för roll?!?! En människa ska få må så gott det bara går. Tar ont men det tar ont att se dem man älskar ha ont också. Bra inställning har ni båda två. Kramar om /kram

http://spanaren55.bloggplatsen.se

 

Ruth

22 mars 2014 00:03

Så jobbigt det är med din mamma, hon är ju inte så gammal, men är det en sjukdomsbild som gör att det inte går att reparera, så förstår jag att din mamma inte vill vara med längre, hon har haft ett långt lidande. Försök att koppla bort mamma lite i den mån det går, det går inte att vara med till 100% då knäcker du dig själv, hon får säkert en bra vård på sitt boende.
Härliga vinterbilder, älskar vinter och snö.
Önskar er en fin helg / kramen.

http://bernamis.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Fy för den lede vilken vecka det har varit ! Måndag släpa iväg maken till ögon för kontroll. Gick bra, inga diabetesförändringar. Sedan jobbade jag tisdag förmiddag. Tisdag kväll får maken feber och frossa. Med det startade sålunda veckans...

    Några dagar sedan jag skrev nu. Har inte riktigt haft orken. Måndag var jag ledig och tisdag jobbade jag kväll till 20.30.  Men innan jag startade min kväll hade jag ett besök på kvinnokliniken. Där konstaterades att det behövs en orden...

  Måndag och ledig efter ännu en arbetshelg. Förflutit ganska lugnt, både på jobbet och hemma faktiskt. Olyckligtvis har vi inte kunnat få ner makens säng från vinden som jag röknat med. Han jag tänkt fråga om hjälp ligger sjuk. Maken får fo...

  Fredag och morgon ännu en dag. Blir korta nätter när man jobbar till klockan 22 då man inte kan sova länge på morgonen. Trött var jag redan igår efter en sämre natt och inte är jag då piggare denna dagen :) Och jobbar till klockan halv nio den...

  Ännu en torsdag. Jobbar 16 till 22 idag.  Bara sex timmar kan man tycka men jag är in i märgen trött innan jag börjar jobba. Dels sover jag sedan tidigare synnerligen dåligt och nu har jag maken dessutom som kan behöva hjälp även på natten m...