Steg upp strax efter halv åtta idag. Då hade maken redan åkt ut till älgskogen och barnen satt framför Tv:n. Barnen hade dessutom redan ätit frukost. Sonen hämtade tidningen till mig på morgonen.

Jag fick sålunda äta min frukost och dricka mitt kaffe och läsa tidningen i lugn och ro :)

Idag är det ett arrangemang på församlingsgården till förmån för Världens barn. Båda min telningar ska delta där. Så snart ska jag försöka få i mig lite lunch innan det är dags att ge sig av, fast än är det ingen brodska eftersom vi ska vara där först halv två.

Varit ute med mina kompisar stavarna på morgonen i 45 minuter. Härligt ! Nu är jag duschad och har fixat håret efter duschen. Funderar på mascara och läppstift också, dagen till ära.....

Efter duschen vågade jag mig på att prova ett par av mina jeans i storlek 48 som jag inte kunnat ha det senaste året. Har haft dom hängande framme i tvättstugan som motivation till min viktkamp. Och nu kan jag ha dessa två par jeans storlek 48 igen. Vilken seger ! Nu får jag hänga fram mina jeans i storlek 46 istället. Nästa mål blir att ta mig i dessa. Jag har fortfarande bilringar i massor men jeansen passar i alla fall. Jag kan röra mig i dom.......tidigare gick dom inte ens att stänga på långa vägar.

Nästa viktmål som jag satt upp för mig själv är att nå 90 kg och enligt senaste vikten har jag 8 kg ner till 90 kg. Kampen går vidare i jämn takt....

Carpe Diem  

Jepp så är det......redan fredag. Jag är ledig idag och hela helgen. Som vanligt är helgen uppbokad. Imorgon jagar maken och kl 13.30 ska jag vara med barnen på församlingsgården. Och på söndag är det ett arrangemang på bygdegården som jag ska vara med på.

Han kommer hem stolt och håller upp ett föremål för att visa sin fru. -'Titta vad jag har stulit,' säger han stolt. 'Jag tog den utmed vägen..'

Frun tittar på honom och svarar syrligt...

-'Ställ inte den i sovrummet bara.'
...
-'Varför inte då?' undrar mannen trumpet. -

'Jo, det är polisens fartkamera, och den tar bilder när det går för fort...

Idag  ska barnen hämtas på skolan och sedan bär det av ner till stora staden för skoinköp. Inte klokt vad barnen kan växa under en sommar ! Sonen måste få ny vinterjacka också och borde också behöva täckbyxor men jag tror byxorna får vänta tills barnbidraget den 20/10. Plånboken är ju inte obegränsad.

Carpe Diem

Hos oss snöar det för fullt och blåser så snön kommer tvärsöver......kan bli spännande att bege sig till jobbet idag. Jag börjar jobba kl 16.

Och mitt i ovädret klädde jag mig och greppade mina stavar. Var ute och stavade en timme idag. Vägen hem var lite tuff då det blev motvind. Men skam den som ger sig. Nu ska jag snart ta mig en dusch och få på mig mindre svettiga kläder.

I övrigt blir det nog en lugn dag här hemma. Sover lite illa på nätterna så jag ska nog försöka sova lite lunch idag.

Carpe Diem.

Redan mitt i veckan. Tiden rusar fram när man har roligt heter det ju, eller hur ?

Tog en träningsfri dag idag. Har ju tränat både måndag och tisdag. Men imorgon blir det att röra på fläsket igen :) Stavarna har blivit mina bästa vänner faktiskt. Känns så lätt när jag går med stavarna.

Ikväll har jag följt dottern på hennes dansträning och lämnade gubben nere i stan. Han skulle ut och äta med gamla kollegor. Får se om han tar bussen hem eller om jag får åka ner och hämta honom senare ikväll.

Ingen viktträff denna veckan utan den blir nästa vecka. Nu ett tag framöver har vi träffarna var fjortonde dag istället för varje vecka. Man saknar faktiskt träffarna......

Inom demensvården stormar det ordentligt nu, även hos oss. Får se vart det kan leda det som sker just nu.

På min blogg http://blogg.vk.se/liteavvarjebloggen bloggar jag om lite olika saker, bland annat demensvården och min vikt och annat också naturligtvis. Och på http://vk.se finns idag en liten artikel om inlåsningen av våra dementa. Som vanligt finns en del fel i artikeln och det stör mig faktiskt att denna kvinna inte håller reda på fakta trotts att hennes pappa bor på en av våra avdelningar.

Cape Diem

Så var man tillbaka till vardagen igen. Kom hem på söndag kl 18.00 Hann äta middag med familjen. Vädret kunde ha varit bättre. Men vi hann ut en ordentlig sväng på lördag i alla fall. Och lite foton blev det trotts dåligt väder.

Vi hann nästan hem innan regnet öste ner på lördag eftermiddag. Resten av lördagen tillbringade vi i stugan, vilade och pratade och åt god mat.

På söndag var det inget kul uppvaknande. Ute hade det snöat under natten och frusit på. Behöver väl inte tala om att vägen var glashal ? Och bilen var skodd i sommarskrud, vad annars ? Vi beslöt oss för att påbörja hemresan tidigt så kl 11 hade vi plockat iordning i stugan och begav oss hemåt. Gruvade för att köra i halkan med sommardäck men hem var vi ju tvugna att ta oss.

Men har man tur behöver man ju inget vett heter det ju. Endast kanske två mil nedanför Klippen var vägbanan halkfri ! Jisses så härligt. Så hemresan blev aldrig besvärlig alls. Vi tog rätt täta raster på ställen där det fanns något att fotografera eftersom solen sken, fast det blåste isvindar ! 

Under helgen fuskade jag rätt ordentligt med både mat och dryck. Och jag saknade mina stavsvängar faktiskt. Så igår blev det en ordentlig runda med stavarna efter middagen. Och idag har jag varit och kört ett pass styrketräning dessutom. Känns härligt ! Passade också på att väga mig när jag ändå var på xtravaganza, man är ju lite nyfiken.

Nu väger jag 98 kg. Jag har med andra ord hittills tappat 6,7 kg.

Idag var det också dags för min första mammografi dessutom, kl 8:15, i mina ögon en okristlig tid på en ledig dag. Gick ju bara bra och ont vadå säger då jag. Inte ett dugg ont tyckte då jag att det gjorde. 

Nu är det kväll igen och imorgon en ny arbetsdag, 7 - 12. Lämplig längd på en arbetsdag enligt mig.

Carpe Diem ! 

Sedan förra veckans träff har jag ju varit sjuk, igen. Kunnat träna endast vid ett tillfälle vilket gjorde att jag inte hyste några förhoppningar om att ha tappat någon vikt. Dessutom unnade jag mig ju att fuska på lördagen dessutom. Så lite orolig var jag när jag närmade mig vågen igår på xtravaganza .......

Men jag kan nu meddela att vågen visade på 99 kg......trotts utebliven träning och lite fusk hade jag tappat 1 kg iallafall. Så nu är mitt första delmål nått, jag är under 100 kg ! Sammanlagt har hela gruppen sedan den 15/9 tappat 108,1 kg. Och det är ganska mycket, eller hur ?

I lördags åt jag ju surströmming tillsammans med makens jaktlag. Tog lite foton naturligtvis. Tänkte att ni skulle få kika på det "vackra" folket :) Som vanligt är det ju jag som finns bakom kameran så den enda som inte finns med på bild är sålunda fotografen........men ni vet ju hur jag ser ut.

Detta var sålunda första gången jag åt surströmming denna höst. Och jag njöt i fulla drag ......

I morgon bär det då av upp till Klippen tillsammans med favoritgrannen Maria. Och det verkar som om vi skulle ha tur med fjällvädret också liksom förra gången. Olyckligtvis har det ju blåst ordentligt den senaste veckan så jag skulle tro att de vackert färgade löven redan dalat ner. Men det ska nog vara möjligt att få vackra bilder i alla fall. Kameran är i alla fall laddad och minneskorten redo att ta emot nya foton.......

Carpe Diem

Fortfarande förkyld men det går åt rätt håll i alla fall. Imorgon ska jag arbeta har jag tänkt. Sedan är jag ledig tre dagar som kommer att tillbringas uppe i Klippen tillsammans med favoritgrannen Maria. Vi ska fotografera, äta god mat, dricka lite vin och umgås, helt utan barn och gubbar.

Hur klarar man av att vara tonårsförälder egentligen ? Min son verkar vara på väg in i detta stadium för tillfället. Hormonerna verkar flöda okontrollerat vilket gör honom verkligen humörinstabil. Jag känner inte riktigt igen min son som normalt är en lugn och sansad kille. Nu tappar han kontrollen totalt vid minsta motgång. Kanske inte så mycket här hemma utan mest på skolan. Hade ett samtal med hans lärarinna som beskrev en kille jag absolut inte känner igen ! Känns ju bra att fröken reagerar och verkligen vill hjälpa till att lösa detta !

Men det är svårt som förälder att se att ens barn verkligen har det jobbigt för sonen har det jobbigt nu och han är medveten om problemet. Vad kan man göra mer än prata, prata och åter prata med honom för att hitta ett sätt för honom att kontrollera sitt humör ? För om detta får fortsätta tappar han ju alla kamrater, dom blir ju rädda när han får sina utbrott.....

Och som om detta inte skulle räcka så är det rätt turbulent på jobbet också. En olycka kommer ju sällan ensam heter det ju..........jag börjar bli ganska less på allt som har med arbetet att göra faktiskt. Allt skitsnack åt alla tänkbara håll står mig upp i halsen faktiskt.

Cape Diem

Så var helgen till ända. Den har förflutit i lugnets tecken på jobbet. Har varit behagligt att arbeta för en gångs skull.

Men jag har blivit förkyld igen. Denna gången sitter det på stämbanden, kan knappt prata. Ingen feber i alla fall.

Blåser som attans här hos oss men speciellt kallt är det inte. Planerar en promenad i eftermiddag. Blir en i lite lugnare takt hade jag tänkt mig. Hoppas kunna styrketräna imorgon efter jobbet. Har inte kunnat träna i helgen och saknar det faktiskt !

Lite fusk på lördag, åt surströmming och tog två glas vin. Kände att man måste ju leva lite i alla fall och unna sig lite extra en gång i veckan tycker jag.

Idag snurrar tvättmaskinen som vanligt och jag småplockar här hemma efter helgens arbete. Hemmet har blivit lite eftersatt eftersom jag arbetat tre helger på raken. Nu ser jag dock fram emot en ledig helg som ska tillbringas uppe i Klippen tillsammans med bästa vännen Maria.

Ska kika igenom korten från i lördags också. Kanske hinner jag visa dessa här på bloggen under kvällen.

Carpe Diem !