Corinas Blogg

Alla inlägg den 25 februari 2009

Av Corina - 25 februari 2009 08:20

Det var först när hon kände sparkarna av honom som skulle kristnas till Karl, som glädjen kom tillbaka. Adele var duktig, två år gammal. Hon var vis på något sätt, tänkte Hilda, hon kunde redan melodin på O vad sällhet Gud vill skänka, när Hilda sjöng för henne när hon skulle somna.

                      När tredje barnet skulle komma började värken hos Karl. Den kom smygande, nästan försiktigt så att oron inte kom över henne. Det var först efter flera år som Hilda förstod att den till slut skulle ta Karl. Det första som märktes var att han fick svårt att sela på hästen, det var som om armarna inte räckte till. Arbetsglädjen hade han kvar, och han fick hjälp av Per, grannen hans när slåttern kom. Äldstpojken fick också namnet Karl, men Kalle blev namnet som han lystrade till. Han var 10 år och kunde redan slå dikesslåttern. Lill-lien som Karl hade gjort åt honom skar i gräset innan daggen dunstat bort. Kalle blev en stor hjälp när värken blev värre.

                      - Att sitt och se på sjön och be att Frälsarn ska stå oss bi, de ä som ett bönemöte för mig, tänkte hon. Nog hadd Gud tänkt nå särskilt när han skapa Schwerja. Att vi bo på ett ställe som ä som en jordisk försmak av det himmelska.

                      Men oron för vad det skulle bli av Karl kunde hon inte släppa. Sluttningen ned mot sjön var vacker, men den räckte inte att försörja dem. Tre kor, några getter och en gris förslog inte för alla munnarna de hade att mätta, och nu väntade hon en till. Det var den sparade penningen från timmerkörningen som gjorde att de fick mat för dagen när korna gick i sin.

                      Hon rycktes från sina tankar av en stor svart hund, som sprang mot henne. Hon förde handen till vänstra tinningen. Hunden gläfste till och såg på henne. Det var som om själafienden lyste ur ögonen på den sa hon sen till jordemoran, när hon såg märket efter tre fingrar på Johans tinning. När Johan gick och läste fick han bannor av prästen när han sa att det var själafienden i skepnad av en svarthund som gjort födelsemärket hans. Men ingen i läsgruppen glömde det, det var väl därför han sen valdes till byns ålderman.

                      Karl dog när minstpojken var två år. Sista året hade värken gjort honom oduglig. Men Kalle var 18 år och arbetade redan som en hel arbetskarl. Och Adele kunde både mjölka och ge grisarna gröpen. Och småflickorna Olga och Ester tog hand om getterna när hon bad dem.



Fortsättning följer .......historen blir för lång annars. Kram till er alla !

Presentation

Kategorier

Senaste inläggen

Länkar

Senaste kommentarerna

Tidigare år

Fråga mig

12 besvarade frågor

Gästbok

Vädret hos mig

Väder Långviken

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7
8
9 10 11
12
13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25
26
27 28
<<< Februari 2009 >>>

Arkiv

Besöksstatistik

RSS

Sök i bloggen

Jag Finns På Facebook


Skapa flashcards